söndag 31 oktober 2010

Nu i Vietnam

Måndagen den 18.10 lämnade vi Luang Prabang bakom oss med bara positiva upplevelser, förutom det där med att våra värdesaker blev inlåsta i kassakåpet. Det redde upp sig den 5:te dagen och då bokade vi  genast en mountainbike/kayjak trekking. Det var en lyckad dag som vi spenderade med två andra par och två guider. Det bästa med dagen var nog mountainbikingen och ännu ett helt otroligt sjukt vackert vattenfall. Kayakingen blev lite tråkig i längden för det var ganska så lugn takt förutom några ställen där det strömmade lite hårdare. Där det var lugnt, var man tvungen att paddla så man fick sjukt överallt.  Vi rammade förstås en jävligt stor sten som var dold under forsen, men vi lyckades ändå inte välta hela kayaken. 






Sista natten i LP firades ”end of rainy season” vilket var lite för hysteriskt för oss efter trekkingdagen som gjort oss megatrötta. Som vanligt här i Asien var det NOLL säkerhet när det gäller fyrverkerier, jag skämtar int när jag säger att 4 - 6 åringar kasta omkring sig smällare som fick örona att pipa i 10 minuter efteråt då dom landa cirka en cm från huvudet. Så d va int direkt någo tryggt att gå på gatorna den där natten. Lokalbefolkningen verkade vara väldigt roade dock. Det som däremot var fint var när hundratals stearinljus på båtar och blombuketter flöt runt på Mekongfloden. Alla fick gå ner till floden och tända ljus. Fick inga bra bilder på detta dock.

På avfärdsdagen till Nong Kiew skulle vi ta ut pengar för den sista veckan i Laos. Men såklart fungerade inte en enda ATM bankautomat i hela Luang Prabang och alla Banker var stängda på morgonen. Det hette att dom öppnar 8:30 AM  or later!! Orsaken varför det blev panik var för att vi redan köpt bussbiljetter och för att Nong Kiew inte har en bank eller bankautomat. Men som tur körde vår busschaufför oss via en större bank som jag hade missat före vi fortsatte vidare. Så än en gång reddepengasituationen upp sig.

Nong Kiew är en liten by omringad av höga berg och en flod som rinner rakt igenom. Vi stannade två nätter där. Vi träffade en reissumies, Andreas, från Tyskland som fick en att skratta så det nästan blev svårt att andas, han reste tillsammans med en brittisk tjej, Ceri. Vi tog båten till Muang Ngoi Neua, en plats som endast kunde besökas med båt, där fanns inga fordon  och förövrigt väldigt primitivt. Vi sov i en hydda mitt i byn, väggarna var så tunna så i princip sov man på gatan. Det var någon som dog första natten i byn så lokalbefolkningen sov inte överhuvudtaget utan firade detta dygnet runt. I Muang Ngoi Neua gjorde vi en liten trekking på egen hand tillsammans med Ceri och Andreas. Än en gång blev det en suverän dag.





Nästa dag var det dags för en bussresa till till Sam Neua. Om ni vill veta hur den resan var så sku ja kunna beskriva det som att sitta i en berg och dal bana 12 timmar i sträck vrålhungrig, trött och sliten med en spräckt högtalare 20 cent från öra och från högtalaren kommer den musik du hatar mest i hela världen på full volym. Om ni kan förestella er detta så kan ni förstå hur den resan kändes. Väl framme vid midnatt fick vi söka upp ett guesthouse och den första påstod att han inte hade rum, men jag tror han bara int orka ta emot oss. Han såg lite trött ut. Nästa tog emot oss. Trötta och hungriga somnade vi.

 Det fanns ingenting att göra i Sam Neua så vi tog in på ett billigare hostel och sedan had vi väckning 05:30 på morgonen för att ta bussen som skulle starta 07:00. Den startade kl.10:50. Vi kom ut från staden 12.30 efter diverse stopp hos lokalbefolkningen. Vägen till Than Hoa i Vietnam gick bra, fast det inte fanns en rak sträcka under hela resan, men sen i staden började det hända greijor. Vi anlände 20:30 i  Than Hoa. Därifrån skulle vi fortsätta med bussen till Hanoi, men det var lättare sagt än gjort. Vi stannade vid vägkanten  och chauffören och hans 2 polare steg ut. Vi väntade och väntade, sedan märkte vi att dom stod vid vägkanten och försökte stanna bussar som körde förbi. Vi gick ut och försökte reda ut vad fan dom höll på med, men de pratade inte ett ord engelska. Det slutade med att vi satt 6 stycken backpackers intryckta i en taxi som körde oss till Hanoi, eller nästan till Hanoi. Han stannade cirka 5km från centrum och ville ha mera pengar. Vi stod och argumenterade att vi inte betalar något mera för vi hade redan betalat busschauffören som sedan gav pengarna (hur mycket har vi ingen aning om) åt taxichaufören. Till slut gick vi med på att betala 10 dollar totalt till för alla oss sex personer. Klockan var i det där skedet 01:30 på natten, vi hade inte ätit mat sedan 06 på morgonen och energin fanns helt enkelt inte. Till slut hittade vi ett hotell som tog emot oss. Vi tog in på ett rum med 2 dubbelsängar tillsammans med en franskt par som vi träffade redan i Sam Neua i början av resan.   
Idag skall vi gå ut och gå på gatorna i Hanoi. Beklagar det megalånga inlägget den här gången. Vi skriver igen när vi får chansen. Förresten så funkar inte facebook överhuvudtaget här i Vietnam, så vill man ta kontakt gör det via mail. Bilderna från Laos får också vänta tills vi kommer till Kambodja om ca en månad. Happy Halloween everybody!





fredag 22 oktober 2010

Tat Kuang Si


Vackraste dagen jag varit med om! Tat Kuang Si waterfalls - går inte att beskriva i ord, måste ses! Skulle vilja lägga upp alla tusen bilder vi tog men som sagt är inte den här bloggen på min sida. De får komma i ett senare skede på fb.

Hörde att de första snöflingorna landat i Finland! Redan, det är ju bara oktober! I något skede (typ 24 december) kommer jag säkert att sakna det.. men nu - fan va skönt att vara här :) Allt är bra utom en sak - våra pengar, pass och kort är inlåsta i en safetybox och ägarinnan har tappat bort koden... "Tomorrow it will be open", "nonono tomorrow it will be open, I promise, I call"... Vi är på dag fyra nu. Hon har nog varit jätte schysst, lånat oss pengar (500 000 kip), hyrt en motorcykel åt oss för två dagar, samt nu fixat 4 nätter gratis åt oss. MEN ikväll har vi 20 000 kip att överleva på, altså typ 1,80 euro.. Vi har inte ätit sedan lunch kl.12 och mitt humör när jag inte har mat i magen är inget jämfört med en viss blondin jag har sällskap med :D vi har råd med varsin portion vegemat ikväll - så än så länge är läget under kontroll, fast dricka har vi inte råd med. Håhhå :) men säkert öppnas det ikväll...

Kramar till er alla!!!























































































onsdag 20 oktober 2010

Luang Prabang

Luang Prabang, en lugn och skön stad vid Mekong  floden.  Vägen hit från Vang Vieng i buss tog 8 timmar, men landskapen vi åkte igenom gjorde att resan hit gick riktigt bra. Tog cirka en miljard foton på vägen, så man har lite att ordna upp nu. Vi har nu varit 2 nätter här i Luang Prabang och det blir väl ännu 5 nätter till så vi inte missar Bun Awk Phansa som  man firar varje år, regnperiodens slut. Hittills ha vi bara tagit det lugnt och planerat lite. Idag har det varit solit så vi spenderade en halv dag vid en polen, de va skönt att svalka av sig. 
 Imoron ska vi fara på lite äventyr, vet inte exakt hur det blir men lite cykla, paddla, samt vattenfall, elefanter och simma.



Vakio utsikt i norra Laos =)

fredag 15 oktober 2010

Omöjlig blogg!!!

Måste ursäkta för att inläggena blir väldigt ostrukturerade och råddiga, men det tycks inte gå att få det som man vill. 1. Man skriver ett inlägg och det kan man fixa så som man tycker. 2. På förhandsgranskning ser det helt annorlunda ut - men det går inte att ändra. 3. När det publiceras ser man en tredje version av det man har skrivit. )/&%¤#"#¤%&/(

Vang Vieng

Efter en något dramatisk avslutning i Bangkok med lurendrejeri kring våra visum, nattåget som stannade kl. 04.15 (orskak: ”booom”), byte till buss som förlängde vår resa till 16 timmar är vi nu äntligen i Laos! Stannade en dag i den vackra huvudstaden Vientiane var allting kostade några tusen kip mera och spenderar nu dag nummer 2 i Vang Vieng. En alldeles fantastisk, underbart vacker liten håla som tyvärr förlorat en del av sin charm av en konstant (än så länge ganska liten) ström av vita, fulla västerlänningar. Pratade just med en jersey-shore-blond-brunbränd-tatuerad-kille-från-miami med rödsprängda ögon som langar deodorant till Koh Phangan i Thailand. Mycket underhållande.











Det som måste sägas är att vi bor i ett vykort. Höga berg omringar oss med en flod som slingrar sig igenom staden – och naturen – aaaaah! Eftersom vi är här under slutet av regnperioden är allting så himla frodigt och grönt. Regnskurar kommer nu som då och igår var vi med om ett åskväder som heter DUGA. Det blixtrade i närmare två timmar. Vi satt i en restaurang vid floden och spelade kort när BAMBAMBAMBAM! Blixten slog ner nära och slog ut hela elsystemet i staden. Shit! Först sket man ner sig och sen blev man alldeles fascinerad över kraften. En halvtimme senare kom belysningen igång igen.

Hittills har vi bara chillat och utforskat kärnan av Vang Vieng men snart blir det att prova på det omtalade ”tubing”. Altså ligga på en stor badring och glida ner för floden - med en Lao öl i handen. Funderar också på en liten mountainbike utflykt i buschen. Eller varför inte vandring bland bergen. Och hyra en motorcykel att köra med . Shit vi måste lära oss att prioritera.

Kram på er allihopa!

















Utsikten från vårt guesthouse (inte från vårt rum, det är en röd tegelvägg med ståltråd runt, men hej, vi betala 1,30 euro var per natt :)











En suddig och dålig bild av blixtscenariot men iallafall - det var becksvart tills blixtrarna bokstavligen lyste upp himlen.












Innan elavbrottet...











lördag 9 oktober 2010

STORM!

WOW! Det är som om nån skulle hålla en sjö upp och ner över Bangkok. Jisses! det bara smäller när dropparna ( droppar?! snarare hagelkulor) landar på marken. Under en tidsperiod på 10 minuter så blev himlen svart, det började blåsa och sen utlöste moder jord sin magi. Och nu kom första åskmullret. Efter att ha sprungit på i Chinatown se så där 6 timmar tajmade vi minsann bra med att hinna hem till hostellet.

Det första jag konstaterade imorse medan jag väntade på min kära blonda slöfock var att:
Jag är färdig med Bangkok!
Har gett staden en chans till, det har varit kul och jag ångrar absolut ingenting, men nu räcker det. Spenderar man en dag i stadslivet är bultande huvudvärk en garanti av alla avgaser, tutas, skrikas och allt tusan de håller på med här. Det finns inga möjligheter att sitta ner för att ta lite dricka och vila fötterna. Nej! ska du sitta på en liten rosa skitig plastpall måste du beställa mat. OM matståndet har sittplatser vill säga. Det här vore en business idé för oss tröga lata västerlänningar; öppna en uteservering med många platser för endast dricka och eventuellt tillhörande snacks. Garanterad succe!

Dagens höjdpunkt: En manlig polis kommer fram och frågar Tommy: " Where you from?", "Finland", "Oooh, I think you Beckham". Lite småstolt blir man ju ;)

Bjuder på lite bilder som avslutning - vi har ju faktiskt haft kul här i hysterin!


Tuk tuk hela dagen. 10 bath/pers. Altså 25 cent...
Tempelväktare.
Lullig.
Standing Buddha. 32 m hög och 10 m bred. Sjukt!
Hyllning.



fredag 8 oktober 2010

Buddha, buddha!

Idag ha vi vari o si på diverse turist attraktioner. D finns nog Buddha i alla former och storlekar här från 1cm till 46m som ja tror va den största. Det finns allt från lucky buddha till sleeping buddha, säg något och det finns en buddha figuer för det. Det sjukaste och mest otroliga vi så va nog Royal grand palace där kungen bor. Alltså vi snackar överdrivet detaljerade byggnader, allt i guldfärg, vakter som står så stilla så man tror dom är av vax. Men nu ha ja nog sitt dom hä templen tillräckligt. Våra 3 dagar i bangkok som vi har kvar ha vi tänkt besöka chinatown, sen något stort shopping center som några backpackare rekommenderade. Sen bara chilla på någo barer och dricka den svingoda ölen som serveras, jag har druckit thailändsk öl i finland också men av nån orsak smakar den så jävla mycket godare här, sku d kunna vara hettan? =)
På tisdag får vi våra pass med laos visum och tar nattåget till Vientiane huvustaden i laos. Kanske skriver ännu före vi far dit då det är så praktiskt med trådlöst internet på vårt guest house.
Börjar kurra lite magen nu, så d blir väl lite kryddig thaimat snart. Måst bara väcka en trött Maria först.