Jorden runt på 229 dagar: 2011-03-13

Hej igen!

Dags att uppdatera. På söndan kom vi hem från en superlyckad seglingstur. Vi hade inte perfekt väder men det påverkade inte stämningen. Dag ett hade vi fint väder och kaptenen ändrade lite på planerana. Vi seglade till whitehaven beach första dagen istället för kaptenen visste att följande dag inte skulle erbjuda någon sol. Väl framme i whitehaven beach hade ändå molntäcket hunnit bli rätt så tjockt så någo vykort foton fick vi inte taget. För att komma till stranden gick vi igenom regnskog i ca. 20 minuter och man fick verkligen se upp att man inte fick spindlar i ansiktet för dom hängde i alla jävla trädkvistar. Väl framme hade vi en underbar utsikt över vita sandforamtioner i blått vatten vilken skulle utan tvekan ha varit många gånger finare med klarblå himmel men det var fint i alla fall.

Vi var 25 passagerare på båten och 4 i besättningen. Vi kunde inte ha haft bättre tur med besättningen. Vår dykinstruktör kunde bra ha varit en stand up komiker. När han förklarade någonting så förvandlades det alltid till värsta showen, skit skojjg. Men han var tillika väldigt seriös och hängiven till sin uppgift och fick nästan alla övertygade på att prova på dyka t.o.m jag och Maria. Kaptenen på båten hade inte brist på humor heller, men han så nästan ut som någon kriminell rockstjärna mera än en kapten. Om jag hade fått välja hade jag lämnat cirka 10 stycken amerikanska universitets studeranden på bryggan för dom hade vi nog inte mycket gemensamt med men övriga medpassagerare kom vi otroligt bra överens med.

Ja dykningen, oj herrigud sån upplevelse. Att simma ner till ca 10 meter och känna sig viktlös och andas under vatten bland alla möjliga konstiga fiskar i alla olika storlekar. SJUKT! Vi provade båda två gånger och första gången kom vi face to face med en fisk som va typ 2 meter lång och 1 meter hög. Det var definitivt inte sista gången vi dykte. En mindre trevlig upplevelse på båten var då jag tvingades äta en hel sked full med vegemite, en fullständigt ofattbart äcklig smörja som australienare sätter på toastbröd. Orsaken till detta var att det var ett straff om man glömde att signera att man var ombord efter en dykning.

På kvällarna sänkte vi öl tills nukkumatti kom på besök vilket var väldigt tidigt, man blir lite slut av att snorkla och dyka hela dagen. Vår dykinstruktör välkomnade alla till en middag efter själva seglingen på en seafood restaurang. Bara 10 dök upp för att dom hade bussar och flyg att passa. Vi snattrade på i flera timmar, åt super god mat och sedan drog vi vidare till en bar som var smockfull med tursiter. Det blev blöt men lyckad kväll.

Innan vi började köra norrut lyckades jag, efter att ha parkerat vid sidan av vägen, göra en usväng på en enkelriktad väg och framme vid korsningen har vi ingen annan än polisen. Maria såg allt från andra sidan korsningen och försökte signalera åt mej. Jag såg inget. Polisen missade ju förstås inte min manöver och signalerade mig väldigt tydligt att dom ville ta ett snack. Som tur slapp jag iväg med en muntlig varning. Hon frågade först om jag har råd att betala 300 dollar men visste nog själv vad svaret var. Hoho, ja va säkert röd som en tomat!

Nu är vi 100km från Cairns för tillfället och har lite mindre än 2 veckor kvar Down under. På vägen hit har vi sett byar som är totalt förstörda av cyklonen Yasi som härjade tidigare. Oj fy fan, det finns en hel del att reda upp här i Queensland. Vi har it riktigt någo planer för våra resterande dagar men något spännande hittar vi väl på så länge d int spöregnar helatiden. Ja, vi ska kanske träffa några svenskar som vi hade med på båten om dom ännu är i Cairns när vi kommer dit.