onsdag 19 januari 2011

NSW


först vill jag ta en tyst minut för mina älskade rosa Björn Borg skor som ruttnat bort i min rinkka

. . .

Sådärja. Då var det igen eeeevigheter sen bloggen uppdaterats. Denna gång är det däremot inte vårt fel utan Australiens! Ja just det. Landet med världens sämsta internetförbindelser. Iallafall de som är gratis, vilka är oerhört sällsynta. För de som funkar får man pröjsa ut med 6 - 8 dollar i timmen. I-think-not.

Nu är det flower power och hippie fiilis på gång. Ingen elektricitet, ingen toalett, ingen dusch, nada! Tillbaka till naturen. Vi luktar prutt, ser ut som lodisar men fiilisen är på topp! Vi har haft lite kämpig start på campandet. Trots att vi befinner oss på säkert avstånd från Queensland (nävadå vi är förföljda av katastrofer) så har vi haft en hel del regn. Och inget småskvättande här inte utan rejäla regnskurar. Så allt har varit vått och det har varit svårt att hitta på nåt att göra. Konstigt nog har tiden ändå flygit iväg. Alltför snabbt. Och ännu snabbare nu när vi äntligen har pangväder!

Och ja. På tal om de floodings som pågår i Queensland så har vi återigen varit tvungna att ändra på reserutten. Istället för att genast bege oss upp längs med östkusten så far vi nu istället söderut mot Melbourne och Adelaide. Passar oss alldeles utmärkt, eftersom ”allihopa” påpekar hur mycket tid vi har på oss här down under. Dessvärre har vi nyss fått reda på att det förekommer översvämmningar även i Victoria... det är altså dit vi är på väg nu. Så imorgon måste vi leta upp en turistbyrå och kolla läget närmre.

Frågan just nu är hur jag ska sammanfatta allt det vi varit med om sen sist. Tja. Att hitta ut ur Sydney var definitivt den knepigaste delen. Jag svettades floder medan Tommy försökte behärska vänstertrafiken. Stackarn var alldeles förkrossad när andra bilar tutade åt honom. ”Det härr har aaaldrrrig nånsin hänt mej förrrr, aldrrrig!” Jag såg hur en bit av hans manlighet rann ut genom fönstret. Nu är han däremot en väldigt duktig chaufför. Idag var det ombytta roller när JAG för första gången körde. Han höll krampaktigt i sätet och skrek till nu som då medan jag försökte handskas med fordonet. Om ni frågar mej gick första gången över förväntan! Jag var ju hur duktig som helst.

Getting sidetracked. Okej. Först körde vi inåt landet till Blue Mountains och vandrade i den alldeles fantastiska naturen. Vädret var däremot svinkallt och regnigt så vi drog snabbt vidare. Efter det Woolloongong. Knepigt ställe men också vackert. Vidare till Kangaroo Valley som var den sötaste staden nånsin. Ni vet sånadär doftljus affärer med hemlagat godis i pappersstrutar, mysiga handskrivna skyltar och hemlagat pynt?! Hela staden såg ut som en sån affär. ”Supermarket” var stort som en skokartong och man fick maten i papperspåsar. PAPPERSPÅSAR! Trodde sånt bara fanns i gamla filmer. Där såg vi även våra första vombater. Vi campade bredvid en småbarnsfamilj som skänkte oss ett tält. Jervis Bay var nästa hållplats. Vi träffade på världens härligaste turistbyrå kvinna som gav oss en massa tips utanför spelreglerna så att säga. När vi mötte henne senare under dagen på stan bjöd hon oss in till henne för att få duscha och tvätta kläder!!! Vilken sötnos. Behöver jag säga att vi var där inom en timma?! Hon ville även att vi skulle stanna och äta middag med henne, mannen och deras tre barn. Men vi hade andra planer. Batemans Bay next. Där träffade vi den mest excentriska man nånsin. Han var från Israel och sålde hudprodukter. Efter att vi skämtat med honom i sisådär 45 minuter - 1 timme visade det sig att han var manager för företaget. Han skänkte oss en.. en.. vad heter det.. Nå typ nagelputsarfil och olja att smörja in nagelbanden med. Så kul! (Neha du skulle vara så stolt över mina naglar!!!) Vidare till Kianga var vi såg de häftigaste vågorna hittills. Tror vi satt på klipporna i närmare två timmar och bara tittade och fotograferade. I Narooma fick vi äran att se ett förbipasserande stort stöddigt motorcykelgäng. Som min far skulle säga, ”hååri växt på tandtjyti å nacka byrja från öörona.” Nazi flaggor prydde kläderna och de röt till och morrade som de hormonstinna karlar de var när de körde förbi oss. Blablabla hoppar över några småstopp tills vi kommer till Eden! Där är vi nu. Och nej jag försöker inte vara lustig – vi är faktiskt i Eden. Parkerade nånstans ute vid havet. Våra grannar består av tre israeler till vänster och en polsk karl till höger.

Håhhååjjajja. Nu blir det att krypa under täcket och ladda upp batterierna inför morgondagen.

So long my friends / Maria



BAM


vombat


vrålåket


doftljus-staden

Three sisters - Blue Mountains

9 kommentarer:

  1. Eva på Djupsvängen19 januari 2011 13:51

    Så roligt att höra av er igen. Har kollat bloggen dagligen men gissade att ni kanske inte kommer åt internet så där bara.
    Bra att ni har det bra. Man har ju följt med översvämningsläget i Australien och tänkt på er.Här är rentutsagt "asigt" väder, dimmigt, småregnigt och ett par + grader.
    Ha det så bra!

    SvaraRadera
  2. Härligt att läsa om era äventyr. Var lite skraj redan att ni hade drabbats av nå översvämning. Nu ska jag kolla in bildrna på fb. Härligt att följa med. När var det ni närmar er jenkkiland? Måste utbyta tips och ideér då! Kanske vi råkar va på samma ställe nån gång. Njuuut nu, trots de ruttna älsklingsskorna. Du hittar nog nya ;)

    SvaraRadera
  3. Oj vad mycket ni får vara med om. Otur med alla översvämningar men vad kan man åt naturens nycker...
    Ni skall ha det så bra, hör av er när ni har möjlighet,

    h/pappa

    SvaraRadera
  4. Äntligen! Äntligen en kommentar! :) Har också troget kollat upp bloggen. Så härligt att höra ifrån er... Det låter jättespännande och härligt det du berättar om.. Ni verkar vara i nuet och njuta av er resa, och det är ju det allt handlar om. Att kunna stå och "prata skit" med en främling i en timme. Att sitta och titta på och fascineras av vågorna medan timmarna går... det är ju det som de flesta av oss vill kunna göra - men inte tar oss tid. Och det kan man också göra på hemmaplan, men det blir sällan av! Så fortsätt så... ni finns i mina tankar <3

    SvaraRadera
  5. HAhahah Maria, ja e absolut väldigt stolt o inte bara över naglarna!! Ert äventyr låter ju helt underbart. Ha de superbra o sköt om er o ta de försiktigt!! KRAMAR

    SvaraRadera
  6. Muahahah Maria du e så roulig! Jag siter ba å flabbar! Å böri nästan lip på sama gång för att ja saknar dej så. Skönt att ni har sluppit undan översvämningarna för stunden!! Njut och sköt om er! KRÄÄM

    SvaraRadera
  7. Lottis o Toffe20 januari 2011 02:25

    Hej på er! Låter ju hur trevligt som helst. Toffe hälsar att Tommy fått långt hår :D Skönt iaf att höra av er igen o att ni har det bra. Njut och sköt om er!

    Kram

    SvaraRadera
  8. Hej Maria!
    Om dina rosa tossor - de har alltså kommit till vägens slut så att säga. Men tänk på det att de fick vara med om vad få andra tossor får uppleva - detta som några tröstens ord. Utan de några text-medd hade vi nog börjat grubbla över all den tystnad. Men vi har ju vetat hur "out-under" ni har varit där.
    Jag sitter med kaffe och knäckebröd kl 8.00 och ler åt dina rader Maria. Du e såå rolig. När ni kommer tillbaka kan ni t ex försörja er med att "resa omkring som gästföreläsare och berätta om era reseupplevelser" HA-hAA, det blir kanske ett liv med knäckebröd det oxå.Skämt,skämt. Men på tal om kaffe. Jag har hämtat ert duntäcke med kaffefläcken från kemtvätten. Den e som ny igen.
    Nu e min kaffekopp tom och skrivandet stannade.
    Kramar till er två...
    från Sanna/mamma

    SvaraRadera
  9. Oj va KUL med alla kommentarer :) uppskattas enormt!

    Diana: Tror vi kommer till USA kanske i mitten av april nångång?! och då var det ju Californien som var startpunkten. Nu får du uppdatera mej hur det var med er resa? Reser vi bara förbi varandra eller?! Går ju också att ta detta via fb :)

    Massor av kramar till allehopa!!!!!!

    SvaraRadera